Kort om Prime Mover
I promotexten för vårt förra album påstod vi att Prime Mover var ett annorlunda band. Det retade upp några recensenter - en skrev att han medgav att vi var annorlunda, men att vi nästa gång också borde försöka vara bra. Fin idé! Det hade vi inte tänkt på, nu med "Imperfekt" försöker vi skärpa oss.
Skämt åsido - vi har fortfarande samma grundfilosofi som förr. Medlemmarna i bandet är influerade av många olika musikstilar och vi blandar spontant ihop dem i en i vårt tycke trevlig kompott och hoppas på det bästa. Att en älskar bluegrass, en annan headbangar till death metal och en tredje föredrar grunge hörs kanske inte så bra (?), men att de flesta av oss gillar progressiv rock är antagligen lättare att gissa.
Hur unik och spännande blandningen är kan förstås alltid diskuteras, men en sak som åtminstone är ovanlig är att våra texter är skrivna på vårt modersmål (finlands)svenska. Vi gick över från engelska till svenska på vår förra skiva, och det fick så mycket positiv respons att vi nu fortsätter på samma linje. Den här gången har vi dock på begäran också översatt texterna till engelska; de versionerna hittas på albumets webbsida.
Det var många som gav positiv feedback på vår förra skiva "Prime Mover Alias Drivkraft" - tack för det. Vi hoppas att "Imperfekt" låter ännu bättre, trots titeln. Ett gemensamt tema för texterna är hur människor i dagens samhälle efter bästa förmåga försöker uppfylla krav och förväntningar. Det är inte så lätt och sällan känns någonting perfekt (inte ens vår skiva…?). Skivtiteln i sig är ju inte heller perfekt, för på svenska används ordet imperfekt egentligen bara då man pratar om grammatik.
Som bäst är
strävan efter att åstadkomma något ändå en
stark drivkraft, som gör att man utvecklas. Vi hoppas att åtminstone
en del av drivkraften, som för Prime Mover framåt, återspeglas
i musiken och sprids till våra lyssnare.
Bandets historia i ett nötskal
Michael Karlsson och Roger Nyman började spela in ett och annat tillsammans redan som barn i slutet av 1980-talet. Det skedde i Nykarleby i Österbotten. Så småningom lärde de sig att spela gitarr respektive bas och började bilda band, skriva låtar och göra demoinspelningar.
De gamla inspelningarna låter ganska hemska, eftersom de gjordes med stenåldersteknologi (fyrakanalsbandspelare, med andra ord). Men i slutet av 1990-talet slog den digitala inspelningstekniken för hemdatorer igenom, och gav hobbymusiker oändligt många nya möjligheter. Vid det laget hade Roger och Michael hunnit bli lite bättre och mer ambitiösa som musiker, och bestämde sig för att försöka göra något som är bra "på riktigt". Kompisen Dennis Nordell kallades in, eftersom han var den bästa sångaren de kände, och det första gruppen åstadkom var Prime Movers cd-r-debut "Mr Zingelmann" (1999) - en 40 minuter lång temaskiva om en ung mans försök att hitta en egen identitet.
Keyboardisten Sebastian "Kebu" Teir gästspelade på en låt på "Mr Zingelmann" och blev full medlem på Prime Movers första riktiga skiva "Put in Perspective" (2001). Med sig fick han som gästmusiker den begåvade unga trummisen Kenneth Lagerström.
"Put in Perspective"
fick överlag ett gott mottagande. Många gillande låtarna
och tyckte att musikerna gjorde bra ifrån sig, men soundet och inspelningen
kritiserades.
På 2000-talet började bandmedlemmarna bli färdiga med
sina studier och få jobb. Vad annat köper man för sin
lön än bättre inspelningsutrustning? Den tredje skivan
"Prime Mover Alias Drivkraft" (2004)
lät betydligt mera proffsig än de tidigare. Det berodde inte
bara på utrustningen. Låtarrangemangen breddades och nya intressanta
nyanser skapades med hjälp av bland annat akustiska gitarrer, bouzouki,
och mera stämsång än tidigare.
På "Prime Mover Alias Drivkraft" var låttexterna på svenska i stället för engelska. Orsaken var att ingen hade varit speciellt intresserad av texterna på de tidigare skivorna, trots att mycket tid hade lagts ner på dem. I hopp om att väcka mera reaktioner gick bandet över till svenska. Till exempel det legendariska franska bandet Magma har alltid varit spännande eftersom de har ett helt eget språk (kobaianska). För att göra någonting lite liknande behövde Prime Mover inte uppfinna ett nytt språk. Bandets modersmål finlandssvenska (det som många i Sverige kallar för "muminsvenska") är tillräckligt udda i sig.
Medieuppmärksamheten som bandet fick för "Prime Mover Alias Drivkraft" var över förväntningarna. Bandet intervjuades av Åbo Underrättelser, Stationen.fi, Radio X3M och ett par gånger av Radio Vega. Nationella radiostationer i Finland, Tyskland och t.o.m. Chile har spelat skivan. Nästan tjugo recensioner skrevs av tidningar och musikwebbsajter, bl.a. Zero Music Magazine (Sverige), Harmonie Magazine (Frankrike), Imperiumi.net, Rumba, Prog-Nose (Belgien), The Dutch Progressive Rock Page (Holland), och Babyblaue Prog-Reviews (Tyskland). Kritiken var delad; medan vissa sågade skivan har andra upphöjt den till skyarna: t.ex. ProgressoR (Uzbekistan) valde den till en av de tio bästa progressiva rockskivorna år 2005.
"Prime Mover Alias Drivkraft" gav mersmak, och bandet började ganska snart efter den arbeta på nästa skiva. "Imperfekt" (2007) var först tänkt att bli en EP med tre låtar, men sedan svällde det upp allt mer och slutresultatet blev ett över en timme långt album med elva låtar.
Hur musiken har utvecklats är inte så lätt att säga, men överlag är låtarna kanske ännu mer komplicerade och progressiva än på "Drivkraft". Det är också lite mörkare stämning och mindre inslag av till exempel folkmusik.
Prime Mover har aldrig
spelat live, och kommer antagligen aldrig att göra det heller. Det
är helt enkelt för krångligt då alla musiker bor
på olika orter (porträttfotona på mittuppslaget i "Imperfekt"
är förresten alla tagna på hemorterna, även om det
kanske inte är så lätt att gissa). Något "studioprojekt"
är Prime Mover ändå inte, för bandet har i många
år så gott som konstant varit verksamt på något
sätt. Och sättningen håller, hittills har ingen musiker
bytts ut.